Tänk vad roligt det är att klippa ner en väv. Helst en väv som man har tjorvat med nästan ett helt år. Även fast det finns ett antal meter kvar på bommen så känns det som om det blir nåt nytt. Tunsäter har blivit snygga mattor och breda häftiga löpare och nu så ska Vilhelmina vävförening få tillbaka lunorna som vi lånade i våras. Jag köpte ju ett par på vävmässan så jag ska hänga din mina istället.
Flitiga fingrar har varit framme på fler ställen också….
En virkad matta strax klar Tip Tap får fransen knuten å mormorsrutorna ska bli en baby filt
Det gick undan med en farlig fart när garnet till Nästansjövanten nystades upp. Å så fikade vi både måndag kväll och på tisdagen, lika gott, trevligt och glatt som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar